Jag ångrar mig när jag skrev att jag inte är en sådan som börjar gråta efter misslyckade frisörbesök, för igår när jag drog fingrarna i håret innan vi skulle gå på kalaset så var tårarna nära. Jag har verkligen inget hår kvar! Jag fick heller ingen fason på de flygiga hårstrån som var kvar på huvudet så det slutade med att jag fick sätta upp håret, med Noras gummisnodd - 1 cm i diameter!

De flesta frisörer brukar faktiskt vara rätt försiktiga med nyblivna mammors hår eftersom man tappar så mycket hår efter förlossning och under amning. (Jo, hon såg Nora!) Nu hoppas jag att jag inte kommer att tappa så mycket mer hår, för då är nästa steg flint.

Igår var det barnkalas igen, med tusen och åter tusen kakor. Efter det åkte vi hem till Jorge Patricios föräldrar (23 på kvällen!) och drack lite vin och åt lite tapas. Det var trevligt och plockmat är bland det bästa jag vet så jag sysselsatte mig rätt länge vid maten. Vi kom i säng här hemma vid halvtre, men både Nora och Maya klarade det galant. Men så har var vi lagt oss till med vanan att sova till 11 på morgnarna också! Jag var t o m tvungen att sätta klockan imorse för att vakna i tid, 10.30, och då sov båda barnen fortfarande.

Idag är det 'barnens dag' så jag ska åka in med några av Cristians kusiner plus barn till stan för att titta på festligheter. De skulle komma och hämta upp mig vid 11. Klockan är över tolv nu och ännu har ingen synts till...

Adios!