Jag tror att Nora har fått en lättare form av nattskräck. Tack och lov inträffar det inte så ofta men sammanlagt tre nätter har hon vaknat och på en sekund skriker hon så högt att man tror att hon har fruktansvärda smärtor och hon tar i så hon nästan tappar andan. Det går inte att amma henne, det går inte att trösta henne utan det enda som hjälper är att kliva upp ur sängen, tända lampan och väcka henne försiktigt. (För märkligt nog sover hon trots skriken.) Efter det går det att lugna ner henne och så småningom amma henne till sömns.

Första gången det inträffade fattade jag inte vad det var och jag fick heller ingen kontakt med henne så det var lite otäckt, men nu vet jag vad som gäller när det inträffar.

Inte blev natten bättre av att jag sedan inte kunde somna om utan låg vaken och våndades och sedan själv drabbades av mardrömmar när jag väl somnat. Vaknade upp helt livrädd och krafsade på Cristian för att han skulle vakna men det var lönlöst. Jag fick försöka låta bli att tänka på spöken och andra läskiga saker och istället fokusera på att somna om. Jag var hur som helst trött på morgonen efter att dessutom ammat några gånger under natten.


Imorgon ska vi på Zoo. Over and out!