Only in Chile!
Därför bestämde vi oss för att vi skulle gå dit igår. Redan innan hade vi varit där och frågat när de öppnade för kvällen och fick till svar att de öppnade klockan 20, när siestan var över. Till tia, som skulle barnvakta, sa vi att vi ville gå ut vid 20 så att det blev lite tidigare den här gången. Jag kände mig nästan lite chilensk när jag fortfarande inte hade gjort mig iordning vid 20 men vid halvnio var jag så gott som klar och skulle bara ner och lämna Nora till Tia när Cristian mötte mig i dörren och sa att Tia just åkt till Zofri (köpcentrum 20 mnuters bilresa härifrån) för att köpa lite grejer. What?! Det var bara att acceptera situationen och inse att det här med bestämda tider är en stor kulturchock för mig.
Vid halvtio kom vi i alla fall iväg till restaurangen och glada i hågen gick vi till Casino Español (restaurangen)... Stängt! Det fanns ingen information om varför, det var ingen helgdag och siestan var över, men ändå kvarstod faktum: det var stängt. Jag blev faktiskt rätt snopen men vi skrattade båda två åt att det alltid blir fel trots god planering.
Vi gick till kvarterskrogen bredvid istället och jag blev genast på bättre humör nör kyparen kallade oss för 'jovenes' (ungdomar). Jorå, jag har blivit så gammal att jag uppskattar sånt. Vi beställde in en fantasisk ceviche till förrätt som är citronmarinerad rå fisk. Till huvudrätt fick jag en skosula som skule föreställa lax och Cristian åt någon orientalisk kötträtt som var betydligt godare än min skosula. Vi satt kvar och hade det riktigt trevligt när Tia ringde vid halvtolv och sa att Nora grät och var ledsen och Maya frågade efter sin pappa. Det var bara att kasta sig in i en taxi och åka hem igen. Nora hade somnat i Panchis famn men hulkade fortfarande i hennes famn, stackaren. Men när vi sagt godnatt och kommit upp till oss och hon fått amma så blev hon superglad igen och hoppade omkring i sängen och drog mig i håret. Hon är verkligen en riktig mammagris, gullungen.
Nu ska vi åka och äta lunch på la feria med abuela.
Mmm, sa jag inte att hon är lik dig dvs en mammagris! (inte bara till utséendet alltså)
Kan inte låta bli att fnissa lite när jag läser om kulurkrockarna. Nyttig upplevelse och en stor anledning till att vi vill resa och uppleva nya saker. Puss! (Vi är inte bäst i världen, i Sverige, även om vi gärna vill tro det, och ibland förstås är det.
Men otroligt vad få kommentarer du får på dina inlägg. Hallå, var är ni alla?!!
Jag och Karin har också blivit kallade ungdomar idag. Av Karins föräldrar som är över 80 och vi blev väldigt glad för det!
Några av oss andra har inte semester utan är fast i löneslaveriet igen efter ett alldeles för kort avbrott som kallas semester. Du är snart där du också! Då kan det vara svårt att hinna med att läsa bloggar, mail etc eftersom hjärnan fortfarande bara går på lågvarv, men snart så får man väl ta och speeda upp hjärnverksamheten så man hinner med livets alla "nödvändigheter". (Ok, din blogg Frida är i alla fall ganska nödvändig för oss här hemma.)
Snart ska jag iväg till jobbet. Farmor Bente är hemma med barnen, urskönt. Man skulle alltid ha en extra vuxen som hjälper till här hemma, igår medan Ture och jag lagade middag spelade hon kort med barnen och hjälpte dem med sina nya "pysselböcker" de fått, kändes så mycket bättre än att parkera dem framför tv/tv-spel.
Men det låter som att ni också får en hel del hjälp med barnen av Tía och andra vuxna, eller? Det låter i alla fall skönt för er att ni kan gå ut och käka själva utan barn, så ni inte tär på varandra precis hela tiden (tänkte kanske främst på Maya). Tycker också det är modigt och bra av dig Frida att lämna Nora en stund, även om det känns jobbigt.
Du får pussa på barnen från mig. Saknar er.
Och imorse sa Embla att hon saknar Maya!
