Argh!
Och lagenheten da´ra... Tja, den har vi inte fatt tillgang till. Vi skakade hand pa den 1:a juli men damen i lagenheten horde aldrig av sig sa vi ringde upp den 1:a och fragade vad som hande och da ursaktade hon sig och sa att hennes dotter inte stadat och att vi skulle fa lagenheten sent pa kvallen. Vi vantade lange pa kvallen att hon skulle hora av sig men gav till slut upp. Dagen efter ringde hon aldrig upp heller sa Cristian fick ringa upp och fraga. Hon skyller fortfarande pa att dottern vagrar att flytta och stada sa nu ar det nya budet pa lordag. Jag tvivlar! Men nu har vi bestamt att om vi inte far den pa lordag sa har hon tills pa sondag klockan 14 pa sig att ge oss lagenheten. Annars vill vi inte ha den. Tyvarr sa vill vi ju ha den sa vi far verkligen hoppas att hon fixar detta.
Jag ar saklart rasande over detta och svar sa det osar om det nar Maya ar utom horhall. Cristian ar mer fordragsam och lugn. Som vanligt alltsa. Men jag kan inte lata bli att bli sa forbannad pa folk som inte vet hut!
Tills vidare ar vi inhysta hos farmor och lopporna festar pa mig varje natt. Jag sprejade lite igar men jag ska spreja betydligt mer idag. Nar jag vaknar pa natterna sa kanns det som om det kryper pa mig. Buhu!
Igar var jag sa sur pa lagenhetsdamen och loppbetten att Cristian gjorde det enda ratta: Han tog mig till ett café i stan och bjod mig pa kaffe och tarta. Jag blev betydligt lugnare och gladare pa en gang. Sedan gick Cristian och tatuerade in Nora pa armen, bredvid Mayas namn. Hade garna visat bild men jag kan inte ladda upp nagon pa denna dator.
Om ni undrar over typsnittet sa ar det datorns fel.
Grr... vad jag blir sur över allt ni får stå ut med!
Men det är bara att bita ihop och härda ut antar jag. Längtar intensivt efter er! Puss och kram
åh fy vad arg jag blir...och obehagligt, ni har så det räcker, flytta in o kasta ut dottern i samma veva! Fast, så kan man ju inte göra, hmmm, hoppas iallafall att det löser sig för er snart! <3
Fy! Men tänk att din man känner dig så väl! Han visste precis hur du kunde muntras upp. Det tycker jag är rörande! Har precis haft på mig din sistinköpta finmammaklänning och gud va fin jag kände mig! Det var precis som du sa. Den piffade verkligen upp! Tack! I morgon bitti åker vi till Skåne och Legoland. puss och kram och jag håller tummarna för snabb inflytt!
Men fy vad jobbigt...vet precis hur det känns att ha inbrott. Vi hade också det i gamla huset. De tog allt. Men det som jag blev mest ledsen för var att de tog ett videoband som innehöll Julias första ord och sånt...Hoppas ni får lägenheten snart. Kram från oss.<3
Hoppsan, slant lite med fingrarna därav ovanstående fulländade inlägg.
Tänkte bara säga att ta en dag när du helt agerar ut din ilska. Sucka på Engström vis (enligt Ture är vi experter på att sucka högt och ljudligt) till och från under dagen, sedan får det vara "bra" för ingenting du gör kommer ändå förändra läget. Det är som det är...det är med andra ord bara att gilla läget.
Det är kanske inte den supporten du vill höra, jag vet hur irriterad jag brukar bli på Ture över att han aldrig reagerar med ilska/irritation/eller-något-liknande vid situationer jag går i taket över men jag får nog ändå ge honom rätt i att det inte spelar någon roll hur arg jag än blir för situationen är ju som den är. Och LÅNGT senare brukar jag tänka att han har ju banne mig rätt (fast det har jag aldrig erkänt för honom) och så tänker jag att jag ska skärpa mig till nästa gång...men icke...men kanske du är klokare...eller jag menar du kanske kan bli klokare snart.
Tänker på er...många pussar från mig och familjen.
Jag känner inte igen mig i Engstöms sucken!! Men men är ju förstås inte alltid medveten om hur man beter sig. Tur är väl det!
