Förra veckan när Cristian och jag följde med farmor till la feria var vi med om ett lättare jordskalv. Cristian och jag märkte ingenting men farmor hade känt det och sett varor flyga ner från hyllorna i affärerna. Jag tyckte det var typiskt mig att missa något så spännande. Nu fick jag uppleva det själv i natt.

Jag var själv med ungarna eftersom Cristian var på en liten fiesta hos släktingar. Mitt i natten vaknar jag av att rutorna skakar kraftigt och det är över innan jag riktigt hinner fatta vad det är. Några sekunder senare startar det igen och den här gången skakar hela sängen också. På en sekund är jag klarvaken och blir så rädd. Det var så obehagligt att känna hur marken under oss svajade. Mäktigt förstås, vilka krafter jorden sitter inne med.

Cristian säger att det ofta är sådana här skalv och att jag får vänja mig. Däremot har det inte varit en stor jordbävning på 50 år. Ska jag tolka det som att det kan dröja 50 år till eller att det snart är dags för en till?

Jag längtar efter trygghets-Sverige!