Äntligen,
Första dagen i Antofagasta. Vi tog en sväng ner till stan för att kolla läget. Ropade in en taxi och hoppade in när en mamma och hennes son frågade om de fick åka med. Åkej, vi fick tränga ihop oss helt enkelt a la chilena style. Åkte vidare, varmt var det. Och trångt samt en Nora som totalvägrar att sitta och ska stå hela tiden och kasta sig hit och dit. Taxin stannar plötsligt och plockar upp en till mamma och hennes barn. 3 vuxna och 4 barn i baksätet åkte vidare mot stan, ingen fastspänd förstås. Men karlarna hade det bra där framme åtminstone. Fastspända.
När vi snurrade runt i ett varuhus kom jag på att jag glömt att ta med mig balsam hit och jag behöver tvätta håret åtminstone en gång under den här vistelsen. Hmmm, stort problem för mig eftersom det är lite knepigt att hitta ett (av mig) godkänt balsam för hårtvätt. Det får inte innehålla silikoner eller sulfater plus en hel del annat. Eftersom varmvattnet kommer och går här så är det knepigt att tvätta med naturliga ingredienser som ägg, citron, honung eller bikarbonat eftersom det måste sköljas ur mycket noga och med kallvatten är det riktigt jobbigt att skölja. Nu hade jag turen att det faktiskt fanns en Lush-butik och där finns det en del bra grejer. På min bästa skol-spanska stammade jag fram vad jag ville ha och varvade lite med engelska och jag gjorde mig förstådd. (Men jag var hyfsat svettig när jag klev ut därifrån.)
Cristian frågade igår om han gjorde rätt som inte åkte hem. Det är svårt för honom att vara här. Han sitter långa stunder vid datorn och fixar saker, pratar med folk, ringer samtal om praktiska saker som försäkringar osv. Sådant är jobbigt men ännu jobbigare på andra sidan jordklotet. Men jag tror också att om vi hade åkt hem så hade han alltid då med undrat om vi gjorde rätt. Vad är egentligen rätt och fel vid sådana här tillfällen? Jag vet inte.
Skönt för er att komma till ett hus som passar oss bekväma svenskar. Det är alltid nyttigt att resa och få upptäcka vad som är standard/normalt i olika länder eftersom det oftast brukar resultera i att man verkligen uppskattar sånt som man annars tar för givet, som varmt rinnande vatten, fräscha toaletter, sovrum utan diverse kryp etc.
Jag förstår att Cristian funderar en hel del på vad som är rätt att göra, åka hem eller inte, men jag tror som du skriver att om han åker hem kommer han fundera över om det var rätt att göra också. Jag hoppas bara att han har tagit/tar ett beslut som han kan vila tryggt i framöver och inte ångrar att han gjorde saker och ting annorlunda. Ibland får man bara ta ett beslut och stå fast vid det och rättfärdiga sig med att det var rätt beslut att ta under de förutsättningar som rådde just då.
Du får krama honom från oss och hälsa att vi verkligen sörjer med honom.
Idag är det midsommarafton och vi har bestämt oss för att vara hemma. Vi går över till mamma och pappa för sillunch senare och det skulle ev. bli grill framåt kvällen, hur det nu ska gå för det har utlovats regn framåt eftermiddagen. Vädret är väl avgörande för om vi kommer iväg till någon midsommarstång också.
Puss och kram på er, saknar er något förfärligt.
Linda
Vi har varit iväg och dansat kring midsommarstång och ätit sillunch allt enligt "reglerna". Vädret bättre än väntat. Nu är det fotbolll för resten av kvällen ( i alla fall för männen i familjen). Linda bläddrar frenetiskt i tidningen och föreslår olika TV-program, så vi får se vad det blir. Har precis avslutat kaffe med jordgubbstårta. Pussar och kramar från familjen!