Nä, inte riktigt jag men Maya gick och sjöng det igår när Chile spelade. Fem minuter senare grät hon i min famn och ville inte bo i Chile längre. För det mesta tycker hon att det är kul men ibland blir det jobbigt. Eftersom hon inte pratar spanska så bra ännu så faller hon in i en clown-roll som kanske inte riktigt passar henne, men pajaskonster är ett internationellt språk och det är det hon behärskar just nu. Jag lovade henne att imorgon (läs idag) skulle vi göra något med bara vår familj så att hon fick prata svenska i lugn och ro och det lugnade ner henne.

Matchen blev för övrigt ett antiklimax dårå. Tv-nätet slogs ut i början av andra halvlek och kom aldrig tillbaka så vi fick inte se mer än ett mål, och Chile vann med 4-0. Hade detta hänt i Sverige så hade det nära nog varit upplopp och kvällsblaskorna hade skrivit spaltmeter om detta sabotage. Här hände inget särskilt. Visst blev alla lite besvikna att vi inte fick se matchen men vad ska man göra, tv:n fungerade ju inte.

Grillningen belv lyckad i alla fall. När man grillar i Chile så koncentrerar man sig på köttet. Inget bjäfs med marinering, tilltugg, sallad, potatis osv och glöm mysbelysning med tända ljus i sommarkvällen. Först inhandlas en halv ko sisådär och två dussin chorizokorvar utifall någon skulle vara extra hungrig. Detta saltas och slängs sedan på grillen. Skärs sedan upp i strimlor som alla plockar med händerna från ett fat. Om så önskas kan man ta ett bröd och fylla detta med en koriander- och tomatsalsa och kött eller korv. Voilà, bon appétit!

Maya somnade runt 11 och Nora sov till och från i olika famnar så när det var dags att sova runt midnatt var hon ilsk som ett bi, skrek och grät och ville bara sova i Cristians och min famn. Så fort vi lade ner henne vaknade hon och så fick vi börja om. Varken napp eller amning hjälpte. Cristians sövde henne några gånger men ville efter ett tag att vi skulle fortsätta trösta henne i sängen även om hon grät, medan jag anser att man plockar upp ett barn som gråter och är ledset. Dessutom sover ju abuela i rummet bredvid och hon ska väl inte behöva få sin nattsömn förstörd av en skrikande bebis. Så Cristian och jag hann bli lite osams också innan Nora äntligen somnade i mina värkande armar. Vi hann väl sova i ca 2 timmar innan mistluren väckte oss igen. Jag hoppade upp med henne ur varma sängen till svinkalla golvet och stod där huttrandes och vaggade henne till sömns igen. Eftersom hon sover som en stock på nätterna hann jag bli rädd att hon kanske hade ont någonstans och tankarna började skena iväg med mig men innan jag hann ringa ambulansen (obs. lite ironi) så hade hon somnat. Vid ca 8 vaknade jag av att hon drog mig i håret i vanlig ordning för att få mig att vakna. Vände mig surt om och stoppade in håret under kudden och lät henne dra Cristian i håret tills han vaknade. 10 vaknade Maya och så gick vi upp för frukost. Nora var sitt vanliga glada jag igen.

Lärdom: Vi fortsätter med våra vanliga svenska rutiner och går och lägger barnen, Nora i alla fall, i lagom tid så hon slipper bli övertrött. Det fungerar bäst för oss.