Nej,

usch vad dum och otacksam jag lät i mitt förra inlägg. Jag tycker att familjen här är världens gulligaste mot oss och jag är så oerhört tacksam över hur mycket de bryr sig om oss.

Men, när det kommer till detta med sjukdomar så är det en gigantisk kulturkrock, och vi drar inte lika där för fem öre. Nu har jag lugnat ner mig dock och Nora är feberfri sedan några timmar tillbaka, så trycket på sjkhusvård har lättat något...

Imorgon måste vi gå upp tidigt för vi måste vara på flygplatsen vid 7. Ojojoj, det blir jobbigt att få upp tjejerna som är vana att sova till 9 minst. Vi får se hur mycket bloggande det blir i Bolivia för datorn lämnar vi hemma. Har jag tid över och hittar internet så kanske jag skriver något. Annars hörs vi när vi är tillbaka i Chile om fem dagar.

Hej på ett tag!

Kommentarer
Postat av: Linda

Okej, vi hörs väl när ni är tillbaka. Hoppas att ni alla är feberfria, hyfsat bra i magen o.s.v. så att ni kan njuta av Bolivia.

Vad gäller familjens omsorger om ert väl och ve så förstår jag din upprördhet. Tror tyvärr inte att du kan göra så mycket åt det, det är nämligen ryggmärgsreflexen som slår till och gör dig aggresiv när någon annan tror att de vet bättre än du vad gäller ditt eget barn :-)

Du vet ju att du har rätt!!!!



Puss på er alla och var försiktiga i Bolivia!

2009-11-24 @ 05:56:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0