Min lärare i engelska på högstadiet lärde mig att det svåraste och sista man brukar lära sig när det gäller språk är humorn. När jag blev äldre och mer berest så insåg jag att hon hade rätt, humor och skämt är mycket svåra att förstå på språk som inte är ens förstaspråk.

Men i lördags, på festen, hände det för mig. Jag drg ett skämt, på spanska, och folk omkring mig förstod. Och skrattade! Och tro mig när jag säger att det inte var av artighet för skämtet var faktiskt rätt fyndigt. Cristian sa dagen efter (när jag var på honom om att han inte skrattade tillräckligt högt åt mitt skämt) att han blev så förvånad över att skämtet kom från mig.

Jag var säkert den som skrattade högst åt skämtet av ren lättnad att det gick hem, men det bjuder jag på...