Paradiset var närmare än jag trodde!

Nu är vi tillbaka i Iquique igen. Tyvärr, jag hade gärna stannat längre i Bolivia. Santa Cruz var fantastiskt vackert och vi har haft det så bra att det inte är klokt. Jag tröstar mig med att jag kommer att åka tillbaka dit om några år.

Vi blev lite tagna på sängen av att det var så otroligt varmt för det ligger ju bara en timmes flygresa bort. Hettan går inte att beskriva med ord. Det fullkomligen rann floder om oss när vi rörde oss minsta lilla och luftfuktigheten gjorde inte det hela bättre. Efter att ha gått omkring lite på stan första dagen i en dallrande hetta, med humör därefter, bestämde vi oss för att nästa dag skulle vi åka till en pool och bada. Vi hade tänkt oss lite kulturella saker innan vi anlände, men med två överhettade barn i närmare 40 graders hetta är man inte så ihärdig med besök på museum och ruiner. Vi hade fått ett ställe rekommenderat och åkte ut dit dagen därpå, och som jag skrivit tidigare i bloggen så är det sällan jag blir berörd och imponerad numera när jag reser, men det här stället fick mig att tappa hakan. Det var så vackert och både Cristian och jag sa att det kändes som ett paradis på jorden. Det var ett helt enormt område som drevs ekologiskt och biodynamiskt. Där fanns en massa källor att bada i, man kunde fiska och paddla kajak, rida häst och vagn, spela volleyboll, gå på hike, kika på fjärilar och fåglar i särskilda parker, äta fantastisk mat osv osv. Vi var helt lyriska och ville inte gå hem. Det kostade 70 kronor per vuxen att gå in och då ingick allt förutom mat och dryck förstås, och precis allt var i toppskick. Det var ren lyx och vi skulle aldrig ha råd att semestra på ett sådant ställe i Europa. Vi åt mat på en otrolig restaurang och höll inte igen på krutet när vi beställde in maten. Det var förrätt, tre huvudrätter och dricka till det och slutnotan hamnade på 200 spänn. Och det var en mycket DYR restaurang. Sa jag att jag var hänförd?

Det var väl första och sista gången som jag fick känna mig som en rik och förnäm kvinna och jag måste säga att det kändes riktig bra...

Fortsättning följer...

                                                           Det blev en del glass för oss alla...


                                     Maya provar på kajaken med lite hjälp av Cristian

 

                                                  En av källorna med härligt vattenfall
                       

                                                       Tid för eftertanke i skuggan

                                                                             No 1!


Kommentarer
Postat av: LinDa

Åh, vad det låter härligt!!! Här hemma lyssnar vi på julsånger samtidigt som vi bakar lussebullar och strax ska vi upp på vinden för att plocka ner alla julsaker, det är ju första advent idag!



Idag har också solen skinit men jag har inte ens orkat pallra mig ut, är så trött så kanske jag ska börja äta de där järntabletterna som de rekommenderade from vecka 20 (är inne i 23:e veckan!).



Längtar efter er, julfirandet blir inte detsamma utan er.



Pussar en masse...

2009-11-29 @ 14:00:03
Postat av: Frida

Som om inte det där lät trevligt och mysigt?! Vi sa just igår att 'tänk att det är första advent imorgon', för det är svårt att fatta att det är jul om en månad. Här skiner solen på som vanligt och ingen julkänsla vill infinna sig.



Precis som Hanna skrev i det förra inlägget så är det så mysigt att tända ljus och mysa i mörkret under julen. Jag gillar de där traditionerna i Sverige som man nästan rituellt utför innan jul, fira advent, tända ljus, baka lussebullar å pepparkakor, julpynta osv. Här gör man inget sådant alls.



Vi längtar efter er också och Maya längtar förstås lite särskilt mycket efter Embla. Hälsa henne det.



2009-11-29 @ 14:42:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0