Inför Chiles nationaldag den 18 september så hade Mayas förskola en dansuppvisning igen eftersom dans är en viktig del av kulturen här. Tio och tia gjorde i ordning Mayas traditionella kläder i vanlig ordning vilket egentligen bara får mig att känna mig som en sämre sorts mamma eftersom jag inte kan göra det åt henne. Vi skulle samlas klockan 11 idag så vi fick ställa klockan imorse för att hinna dit i tid och både Nora och Maya var morgongriniga! Våra morgonvanor här är verkligen annorlunda än i Sverige.

När det var dags för Mayas dansuppvisning så ledde tiorna fram barnen och ställde dem i rätt position och jag såg på Maya att hon inte var bekväm alls med att sitta där framför alla människor och just i det ögonblicket så tyckte jag så synd om henne och tyckte hon tvingades göra något som hon inte ville egentligen. Men när musiken började så tyckte jag ändå att det såg ut som om hon tyckte det var lite kul ändå.

Efter dansen så behövde Maya 'pysa lite' efter anspänningen, dvs bråka och skrika på mig. Men det är en annan historia...