... och allt käns tråkigt. Igår genomled jag den tråkigaste dagen i mitt liv tror jag. Nora sjuk och jag var vissen så vi höll oss inne i denna klaustrofobiska lägenhet nästan hela dagen. Nora sov midag oroligt så jag var fjättrad i sängen med 'mjölkmaskinerna' redo för att var femte minut natta om henne. Jag var så uttråkad på kvällen att jag bara ville sova så att dagen någon gång skulle ta slut.

Idag vaknade jag upp till strålande sol och då känns allt lite lättare. En snabbis ner till stranden har vi hunnit med också och Cristian och Maya är kvar där ännu och spelar fotboll. Nora har sovit hyfsat och jag med så jag är lite utvilad. Några nya pulgasbett förstås men jag börjar vänja mig och försöker tänka på dem som myggbett. Men myggor är enklare att ha att göra med eftersom de hörs när de kommer, är långsammare och suger endast en gång. Pulgas är tysta, hoppar blixtsnabbt och rör sig på marken/golvet så man inte ser dem och suger flera gånger vilket resulterar i flera bett. Jag ska spreja idag igen tror jag för jag har fem bett på axeln nu, ett mellan skinkorna (!) och ca 7 på benen.

Nu står Nora i fängelset, högröd i ansiktet och stirrar på mig och ger ifrån sig korta illskrik som bara kan tolkas som 'KOM OCH PLOCKA UPP MIG!!!'.

PS: Ikväll spelar Chile mot Brasilien och alla laddar för FIESTA. (Även om Chile lär åka på stryk...)